LinnanisÀntÀ, mikÀ se on?

14.3.2014,

Tiesitkö, ettĂ€ kaikissa AYY:n omistamissa TeekkarikylĂ€n ja suurimmassa osassa Helsingin asuinrakennuksissa toimii linnanisĂ€ntĂ€? EntĂ€ tunnetko oman linnanisĂ€ntĂ€si? Tuttavallisemmin linnanisĂ€nnĂ€t tunnetaan “linniksinĂ€â€, jotka availevat ovia itsensĂ€ ulos lukinneille opiskelijoille ja puuttuvat asukkaita hĂ€iritsevÀÀn möykkÀÀmiseen. Monille asukkaille oma linnanisĂ€ntĂ€ jÀÀkin vain talon ilmoitustaululta löytyvĂ€ksi yhteystietolappuseksi tĂ€llaisten tapausten varalta, mutta todellisuudessa nuo palvelut muodostavat vain pienen osan linniksen arjesta. Kuka se semmoinen linnanisĂ€ntĂ€ siis on, ja mitĂ€ se oikein tekee?

AYY ei ole turhaan pÀÀtynyt yllĂ€pitĂ€mÀÀn linnisjĂ€rjestelmÀÀ, sillĂ€ nĂ€illĂ€ asukkaiden ja ylioppilaskunnan vĂ€lisillĂ€ yhteyshenkilöillĂ€ on tĂ€rkeĂ€ merkitys AYY:n opiskelija-asumiselle. LinnanisĂ€nnĂ€t valvovat talonsa asukkaiden etuja, pitĂ€vĂ€t yllĂ€ jĂ€rjestystĂ€ ja huolehtivat rakennuksen kunnosta – toisin sanoen he tekevĂ€t asumisesta mukavampaa ja helpompaa, sekĂ€ joskus jopa turvallisempaa. Ylioppilaskunnan kannalta linnanisĂ€ntien tĂ€rkein tehtĂ€vĂ€ ovat kuukausittain tehtĂ€vĂ€t talokierrokset, joissa tarkastetaan ja raportoidaan kiinteistön vioista ja puutteista sekĂ€ AYY:lle ettĂ€ talon huoltoyhtiölle. NĂ€in taloon saadaan pieniĂ€ huoltotoimenpiteitĂ€ talon kunnon yllĂ€pitĂ€miseksi, ja mikĂ€ tĂ€rkeĂ€mpÀÀ, estetÀÀn suurempien ongelmien kehittyminen heti alkuunsa. Talokierroksillaan linnanisĂ€ntĂ€ myös huolehtii paloturvallisuudesta ja voi merkitĂ€ luvattoman palokuorman siirrettĂ€vĂ€ksi pois esimerkiksi rappukĂ€ytĂ€vistĂ€.

Innokas linnanisÀntÀ voi tarjota huolehtimalleen talolle myös paljon muuta. Monilla taloilla on esimerkiksi omat Facebook-ryhmÀnsÀ helpottamaan taloyhteisön vÀlistÀ viestintÀÀ. Oma-aloitteisuudelle on myös mahdollisuus, sillÀ jokaisella talolla on omakohtainen vuosittainen budjetti erilaisten projektien toteuttamiseksi. Talon asukkaat voivat esimerkiksi jÀrjestÀÀ yhdessÀ talkoot, grillibileet tai hankkia jotain yhteistÀ talon tiloihin. Talokohtaisen toiminnan suunnittelussa, toteuttamisessa ja organisoinnissa linniksellÀ voi olla apuna talon asukkaista koostuva asukasneuvosto, johon voivat hakea kaikki talossa asuvat vÀhintÀÀn 18-vuotiaat. Kaikissa taloissa ei tÀnÀ vuonna asukasneuvostoa ole, mutta voit olla myös suoraan yhteydessÀ linnikseesi jos keksit hyvÀn idean tapahtumalle tai projektille. Linnis varmasti ottaa kaikki ehdotukset ilolla vastaan ja arvostaa myös apuasi ideoiden toteutuksessa.

LinniksenĂ€ toimiminen tuo arkeen mukavasti lisĂ€vĂ€riĂ€ eikĂ€ useampi toimikausikaan ole mahdottomuus, mikĂ€li intoa ja aikaa riittÀÀ. TĂ€mĂ€n vuoden linniksistĂ€ kokeneimmalla onkin menossa jo kuudes vuosi talonsa linniksenĂ€. Mutta miksi joku haluaa toimia linniksenĂ€, kun kyse on vain muiden hyvĂ€ksi toimimisesta ilman suurta glooriaa? Kysymys sisĂ€lsikin vastauksen jo itseensĂ€. Linniksen toimessa parhaat muistot jÀÀvĂ€t niistĂ€ hetkistĂ€, kun omalla toiminnallaan voi tuottaa toiselle hyvĂ€n mielen. RappukĂ€ytĂ€vĂ€stĂ€ kotiin pÀÀstetyn asukkaan sanoma “Kiitos!” saa linniksen pĂ€ivÀÀn positiivista nostetta, ja yhteisestĂ€ viihtyvyydestĂ€ huolehtiminen tuo aina hyvĂ€n mielen. Linniksen arjessa pÀÀsee joskus myös todistamaan elĂ€mĂ€n koomisia hetkiĂ€ ja esimerkiksi vapauttamaan oravan tai pikkulinnun, joka on eksynyt talon sisĂ€puolelle.

TÀnÀ vuonna TeekkarikylÀssÀ palattiin sen alkuvuosikymmenten toimintamalliin, kun KylÀsenaatti muodostettiin talojen linnanisÀnnistÀ. KylÀsenaatissa eri talojen linnikset lyövÀt voimansa yhteen kehittÀÀkseen asumisviihtyvyyttÀ koko TeekkarikylÀn tasolla. TÀmÀn lisÀksi senaattitoiminta tarjoaa linnikselle yhteisöllisyyttÀ, vertaistukea ja kanssatoimijoita, joiden kanssa viettÀÀ kokemuksien tÀyteinen vuosi kylÀÀ ja sen asukkaita palvellen. Asumisviihtyvyyden lisÀksi KylÀsenaatti vastaa myös TeekkarikylÀn vuosikymmenten perinteiden yllÀpidosta, kuten Wappuriehan julistuksesta ja KukanpÀivÀn viestistÀ.

LinnanisÀntÀ on siis jokaisen AYY:n talossa asuvan yhdysside oman asuinrakennuksen sekÀ koko ylioppilaskunnan asumisen kehittÀmiseen. TeekkarikylÀssÀ asuville linnis on myös lÀhin yhteys KylÀsenaattiin ja koko kylÀn viihtyvyyden parantamiseen. On hyvÀ muistaa, ettÀ ylioppilaskunnan jÀseninÀ me kaikki olemme AYY:n talojen omistajia sekÀ asumisen vaikuttajia, ja linnanisÀnnÀt ovat olemassa juuri kaikkien yhteisen hyvÀn ajamisen helpottamiseksi.

 

Terveisin,

KylÀsenaatti 2014

Varför JA?

13.3.2014,

Den jÀmlika Àktenskapslagen Àr pÄ tapeten igen, som tur Àr. Inom AUS blev det tydligt 20.2 dÄ medborgarinitiativet kom upp till behandling i riksdagen.  Den dagen publicerade studentkÄrer runtom i Finland kÀrleksbilder med hashtaggen #rakkauskuuluukaikille (kÀrleken tillhör alla) pÄ de sociala medierna.

Dessutom startade AUS för en vecka sedan en postkortskampanj dÀr studenterna kan skriva hÀlsningar om den jÀmlika Àktenskapslagen till riksdagsledamöterna. AUS samlar ihop korten och skickar dem till riksdagsledamöterna.  Kortkampanjen blev som vÀntat en liten men meningsfull pÄverkningskanal och ett hett samtalsÀmne.

Kortkampanjen har vĂ€ckt frĂ„gor om AUS roll som pĂ„verkare och debattör. I Aalto-universitetets studentkĂ„rs strategi som godkĂ€nts pĂ„ delegationsmötet 12/2012 definieras fyra organisationsprinciper, varav en Ă€r “AUS som pĂ„verkare”. AUS vill vara en anvarsfull samhĂ€llsaktör som lyfter fram ocksĂ„ svĂ„ra samhĂ€llsfrĂ„gor och erbjuder vĂ„gade lösningar.  UtifrĂ„n detta har styrelsen Ă„r 2013 beslutat delta i kampanjen Ja 2013.  AUS vill att alla Finlands medborgare ska vara jĂ€mlika inför lagen, och dĂ€rför tar vi öppet stĂ€llning.

En av de vanligaste frÄgorna kring kortkampanjen verkar ocksÄ vara varför AUS lÀgger ner resurser pÄ sÄdant som inte hör till kÀrnverksamheten. Kortkampanjen krÀvde ungefÀr fem personarbetstimmar.  Det Àr en rÀtt liten procentuell andel av personarbetstimmarna under en vecka, för att inte tala om hela Äret.

Dessutom anser AUS att det Ă€r viktigt att dĂ„ och dĂ„ genomföra smĂ„ projekt som har att göra med minoritetsgruppers (till exempel studenter med familj, vuxenstuderande) speciella behov. Kortkampanjen Ă€r just ett sĂ„dant litet projekt.  Och för att inte glömma verkligheten, sĂ„ koncentrerar sig AUS personal, styrelse och frivilliga i huvudsak pĂ„ kĂ€rnuppgifter som att frĂ€mja bĂ€ttre studier och studentliv, alltsĂ„ pĂ„ det “osynliga arbetet”.

Förhoppningsvis har jag besvarat Ätminstone nÄgra av frÄgorna kampanjen vÀckt.  Till slut kunde vi Ànnu sammanfatta huvudtanken som alla förhoppningsvis kan skriva under: vÄra studerande förtjÀnar att behandlas jÀmlikt.

 

För AUS

 

Pauliina MĂ€kkeli

Styrelsemedlem, socialpolitik och motion

Aalto-universitetets studentkÄr (AUS)

HÀlsningar frÄn internationella sektionen Mosaic!

04.3.2014,

VÄr studentkÄr betyder olika saker för olika mÀnniskor. För en del Àr den en organisation som erbjuder bostÀder, för andra innebÀr den intressebevakning i vÄrt Aaltosamfund. Vissa ser studentkÄrens stöd till vÄr mÄngsidiga föreningsflora. Men det Àr sÀllan man funderar pÄ den internationella aspekten.  VÄrt universitet Àr mycket internationellt och vi har mÄnga utlÀndska studerande. MÄnga Aaltoiter deltar sjÀlva i utbytesprogram. OcksÄ vÄr studentkÄrsverksamhet Àr internationell.  I mÄnga föreningar Àr internationella studenter aktiva, och en del föreningar ordnar möjligheter för finlÀndare att samla internationella erfarenheter. VÄr studentkÄr hÄller ocksÄ kontakt med andra lÀnders studentkÄrer och pÄverkar högskolepolitiken över nationsgrÀnserna.

Vad Àr dÄ Mosaic? Det Àr vÄr studentkÄrs internationella sektion. Sektionens uppgift Àr att ordna internationella evenemang för finlÀndare sÄvÀl som utlÀndska studerande.  Sektionen ordnar till exempel evenemanget Café Lingua dÀr man kan lÀra kÀnna nya sprÄk och kulturer.  Det Àr ocksÄ Mosaic som 1-2 gÄnger om Äret ordnar World Dinner, dÀr man kan bekanta sig med matrÀtter frÄn olika lÀnder.  Kanske du ocksÄ varit med pÄ MP3 Experience, som för samman mÀnniskor oberoende av deras nationalitet. Till Mosaics uppgifter hör ocksÄ att sammanföra alla internationella föreningar som verkar inom vÄr studentkÄr. Det sker i huvudsak under international supermeeting som ordnas tvÄ gÄnger om Äret. För i Är planerar vi ocksÄ helt nya evenemang som inte ordnats tidigare.

För tillfÀllet Àr sex personer med i Mosaic. TvÄ av dem Àr utlÀndska studerande. Alla har ÀndÄ lust att verka internationellt och lÀra kÀnna internationella mÀnniskor. I Är har vi ordnat tvÄ Café Lingua och haft hand om kontroller under Vinterdagen och evenemanget JÀmerÀnjÀlki.  Vi har ocksÄ tillsammans planerat vÄren och delvis hösten.  Verksamheten omfattar ocksÄ annat Àn att  genomföra evenemang. Vi har ocksÄ slappat tillsammans, till exempel tillbringat kvÀllar med att laga god mat som kinesiska dumplings.  I det hÀr skedet Àr vÄrt gÀng fortfarande litet, och om ni Àr intresserade av internationell verksamhet kan ni komma med och ordna evenemang eller till och med utveckla nÄgot helt nytt. I sÄ fall kan ni ta kontakt med undertecknad.

IMG_6026

De som Àr intresserade av vÄr verksamhet kan ocksÄ gilla Mosaics Facebooksida dÀr det finns mer information om vÄra evenemang: https://www.facebook.com/AYYMosaic.

VÄrt nÀsta evenemang Àr Café Lingua nÀsta onsdag i restaurang Cantina kl. 17-19: https://www.facebook.com/events/215850255286356/.

FrÄn den internationella sektionens sida önskar jag er alla en skön vÄr!

Lauri Peltola

Mosaics ordförande

Millaisella videolla sinun AYY:si esittÀytyy?

04.2.2014,

IÀnikuiset kysymykset kuuluvat muun muassa seuraavasti: MitÀ ylioppilaskunta tekee? MikÀ ylioppilaskunta on? MitÀ eroa on yliopistolla ja ylioppilaskunnalla? AYY yrittÀÀ vastata toiminnallaan ja viestinnÀllÀÀn nÀihin kysymyksiin parhaansa mukaan.

Yksi oiva kanava kertoa AYY:sta jÀsenistölle on heti vuoden alussa uusille opiskelijoille jÀrjestettÀvissÀ orientaatiotilaisuuksissa. YleensÀ pieni pintaraapaisu ylioppilaskunnan toimintaan on annettu esimerkiksi kuvaesityksen tai videon muodossa.

TÀnÀ vuonna, kevÀÀn ja kesÀn aikana, AYY:n viestintÀsektorin on tarkoitus toteuttaa ylioppilaskunnalle uusi esittelyvideo. Videon suunnittelu on vielÀ alkuvaiheessa ja nyt haluaisimmekin kuulla juuri sinulta, mitÀ videolla tulisi sinun mielestÀsi nÀyttÀÀ. Onko tÀrkeÀÀ kertoa, ettÀ AYY tarjoaa lÀhes 3000 opiskelijalle kodin omistamissaan asunnoissa vai se, ettÀ ylioppilaskunta valvoo opiskelijoiden etuja ja oikeuksia luentosaleissa vai jotain ihan muuta?

Katso AYY:n vanhat esittelyvideot youtubesta. Vuonna 2010 tehty video löytyy tÀÀltÀ  ja vuonna 2011 tehty video tÀÀltÀ.

MitÀ puuttuu? MikÀ on esitetty hyvin? Onko videolle tarvetta ylipÀÀtÀÀn?

LÀhetÀ mielipiteesi ja/tai palautteesi osoitteeseen viestinta@ayy.fi. Tiedottaja Henna, viestintÀasiantuntija Kati ja hallitusvastaava Niko odottavat kommenttejasi innolla.  MeitÀ voitte lÀhestyÀ myös kaikissa muissa AYY:n viestintÀÀn liittyvissÀ asioissa. Olemme tÀÀllÀ teitÀ varten!

MitÀ mainiointa helmikuuta!

Toivottelee viestintÀsektorin puolesta

Tiedottaja-Henna

Tieto: 234 days and counting

27.1.2014,

This text is a part of Worklife -blogseries, where AYY’ corporate partners tell about their industries, organizations and career possibilities.

I was still struggling with my thesis in a poorly ventilated classroom in the middle of May, when a job opportunity came up. I had stumbled upon a marketing intern job posted by Tieto, which offered the possibility to work in two cities, Helsinki and Stockholm. Having lived in both cities for many years, this was an opportunity to work in both cities I consider home. While I originally hadn’t planned to start working until after my graduation, I knew that this was an opportunity too good to pass up.

Fast forward a couple of weeks and I was now working as a marketeer (intern) for Tieto’s Financial Services industry group. Right from the start another intern and I were assigned responsibility for managing the content of a Customer Relationship Management (CRM) – related project. While the project was challenging, it felt really rewarding to make a valuable contribution to our team.  During this fall, I have even had the opportunity to conduct market research that has supported top management in their decision making.

While my learning curve has certainly been steep, my colleagues have always been there to support me with any questions I might have. The people at Tieto have also been very keen upon hearing how we, the interns, would approach different challenges.

With 15,000 employees, Tieto offers an opportunity to build an invaluable professional network. For us recent graduates we have Tieto Young Professionals (TYP) that encourages us to make valuable connections and build a stronger team spirit. With TYP I have been able to join several events with other young professionals alike from different companies. But it is not only TYP that offers activities outside of work hours; I will for example also join in a course in HTML5-coding during this week. The course is held by employees that are keen on sharing their knowledge and passion for coding, and I am looking forward to learning from the best.

Having worked at Tieto for almost eight months now, I still feel the same enthusiasm towards my work; this is partly due to my challenging and versatile responsibilities, but mostly I have my colleagues who are located all over Europe to thank for that. At Tieto I have learned that by being self-driven and ambitious, I am able to acquire tasks that are challenging and fun to work with.

My six month intern period ended in the beginning of December and now it looks like I will be able to continue as a fulltime employee at Tieto. Whereas the reason for applying was the possibility to work in a large Nordic company – the reason I choose to stay here is because of the people that make me grow as young professional.

 

Calle_Lindahl_Blog

If you would like to know more about working at Tieto or if you have any other questions, do not hesitate to contact me at calle.lindahl@tieto.com

OP-Pohjola: Asiantuntijat eivÀt aina keksi parhaita innovaatiota, finanssialallakaan

20.1.2014,

TÀmÀ on osa työelÀmÀblogi sarjaa, jossa yritykset kertovat toimialoistaan, toiminnastaan ja työllistymismahdollisuuksistaan.

MistÀ parhaat tuotteet ja innovaatiot syntyvÀt? 

Vuosia sitten minulla oli etu ja ilo olla mukana kehittÀmÀssÀ mobiilipalveluita maailman suurimman mobiilivalmistajan palkkalistalla. Se oli hienoa, inspiroivaa aikaa tuotepÀÀllikölle. Saatoimme kokoontua pohtimaan tiiminÀ uusia ideoita ja aivoriihien lopussa tuloksena oli usein lÀjÀ uusia ominaisuuksia ja palveluita joita seuraavaksi kehitettÀisiin. MielestÀmme upeita sellaisia. 

Asiakkaat eivÀt kuitenkaan olleet aina samaa mieltÀ. Jotkin ominaisuuksista ja palveluista ovat perustellusti taaksepÀin katsottaessa insinöörien pÀivÀunia. 

Miksi tuotteet ja innovaatiot ovat vaikeita? Miten uusia palveluita luodaan? 

Sittemmin startup -maailmassa tuotteita rakennettuani on helppo löytÀÀ nöyryyttÀ sanoa, ettÀ yksikÀÀn suuri innovaatio ei ole syntynyt kokoushuoneessa kymmenien asiantuntijoiden kilvoitellessa parhaista ideoista. 

Suuret innovaatiot syntyvÀt halukkuudesta kuulla asiakasta, oikein. 

Asiakkaat eivĂ€t tietysti aina osaa kuvata ongelmiaan oikein. Muuan Steve Jobskin totesi sen parhaiten: “Ei ole asiakkaan tehtĂ€vĂ€ keksiĂ€ ratkaisuja”. Se on tuotteen rakentajan työ. Asiakkaat ja heidĂ€n tarpeidensa ymmĂ€rtĂ€minen ovat kuitenkin avain ratkaisujen löytĂ€miseen. Asiakkaat ovat aina absoluuttisen oikeassa omakohtaisten ongelmiensa ja haasteidensa suhteen, vaikka niitĂ€ voi olla joskus haastava artikuloida. 

On ollut siksi hienoa nÀhdÀ, ettÀ perinteinenkin toimija on huomannut asiakkaiden mielipiteiden tÀrkeyden uusia palveluja kehittÀessÀ. MeillÀ OP-Pohjolassa on panostettu viime vuosina asiakasymmÀrryksen lisÀÀmiseen ja sen myötÀ asiakaslÀhtöiseen suunnitteluun. Lean startup ja service design ovat kÀytÀnnössÀ koestettuja työkaluja, joiden avulla toivomme löytÀvÀmme parempia ratkaisuja arjen finanssiasioiden hallintaan. 

Case -esimerkki Pivo 

OP-Pohjola, Pivo

Pivo on tuote jota minulla on ollut ilo viedĂ€ eteenpĂ€in viimeisen puolentoista vuoden ajan OP-Pohjolassa. Pivo on mobiililompakko, jonka tehtĂ€vĂ€ on auttaa sen kĂ€yttĂ€jiĂ€ ymmĂ€rtĂ€mÀÀn kulutustaan paremmin – ja toisaalta auttaa hyödyntĂ€mÀÀn etuja, jotka kĂ€yttĂ€jĂ€lleen kuuluvat. Jonain pĂ€ivĂ€nĂ€ Pivolla myös maksetaan. 

Itse asiassa uskoimme projektia aloittaessamme, ettĂ€ ihan ensiksi ollakseen hyödyllinen Pivolla pitĂ€isi pystyĂ€ maksaa. Haastateltuamme satoja asiakkaita, ymmĂ€rsimme ettĂ€ maksaminen ei ole asiakkaidemme mielestĂ€ juuri nyt se suurin ongelma ostoksilla oltaessa. Paljon suurempi ongelma ostohetkellĂ€ oli yksinkertainen kysymys: “Onko minulla varaa ostaa tĂ€tĂ€ nyt?”. Siksi aloitimme ratkaisemalla tĂ€mĂ€n ongelman. 

Palautteen perusteella voidaan todeta, ettÀ Pivon tarjoamat ennusteet ja kulutuksen erittely toimialoittain auttaa asiakkaitamme todella arjessa.

Voit lukea Pivosta lisÀÀ osoitteesta www.pivolompakko.fi . Se on nĂ€in alkuun vain OP-Pohjolan asiakkaille maksutta saatavilla – kaikille Ă€lypuhelimille. 

Seuraavan kerran kun törmÀÀt ongelmaan, jossa joudut kokemaan mielestÀsi liikaa kitkaa tai joka vaivaa ja johon et ole löytÀnyt ratkaisua, ota yhteyttÀ. Mielipiteesi on meille arvokas. 

Parhain terveisin, Kristian 

kristian.luoma@op.fi 

P.S. Uusia OP-Pohjolan innovaatioita voit kĂ€ydĂ€ myös kĂ€sin hypistelemĂ€ssĂ€ OP-Pankkilabrassa Aleksanterinkadulla (Aleksanterinkatu 19, Helsinki. Avoinna maanantaista torstaihin kello 10–19 ja perjantaina kello 10–16.30). SiellĂ€ kuulet myös Helsingin OP:n eduista Aalto Yliopiston Ylioppilaskunnan jĂ€senille. Voit myös liittyĂ€ asiakasyhteisö Pajaan ja osallistua palveluidemme kehittĂ€miseen.

Kick start to a career as a project manager and scientist via Vaisala’s Giant Leap internship – Kaisa’s and Timo’s paths

10.1.2014,

Kaisa and Timo shared their stories about working at Vaisala as eLearning project manager and Scientist. Both of them originally joined Vaisala as Giant Leap interns and have continued their Vaisala path after the summer trainee program. Take a look at Kaisa’s and Timo’s paths below to get to know the career opportunities in the leading company for environmental and industrial measurements!

Vaisala employs over 1,400 professionals in 14 countries, and serves customers in more than 150 countries each year. Vaisala’s technologies provide information on weather and other environmental phenomena for meteorologists, road authorities, wind farms, and tightly controlled industrial environments, for example.

Kick start to a career as a Giant Leap intern

Timo-ELK-180x252pxTimo: I have worked for Vaisala since June 2013; first as a Giant Leap intern, and currently as a scientist in sensor research of Controlled Environment business area. I studied physical chemistry as my major in the University of JyvÀskylÀ, and I started looking for job opportunities when I was about to graduate. I found out that Vaisala offered a R&D project similar to what I had done in my Thesis projects, concerning the development of next generation optical gas sensors. During the summer 2013 I made background research, measurements and computer simulations to get a better understanding of suitable solutions for a new sensor. As a scientist my work includes both research work and advising my team, so the expert role is becoming more and more significant in my position.

GL_KaisaKaisa: I work at Vaisala as a project manager in HR team, and I am responsible of our internal global e-learning network environment and it’s development. I already got to know Vaisala as a Giant Leap summer intern in 2011, when I developed a new concept for sales personnel orientation, which combines e-learning with face-to-face training. During that summer I worked closely with human resources, sales operations and Vaisala’s airport segment. I learned a lot, for example, about Vaisala’s business and customers, and I was able to develop my skills in project management and deepen my knowledge in

various HR processes, particularly concerning competence development. I also got to know the wonderful people, and learned a lot about my strengths and development areas, so I can sincerely recommend Giant Leap program.

Timo: Giant Leap was a learning experience for me; besides working with my project and learning a great deal, I got to know like-minded people who are active, motivated and take responsibility. I also got to know Vaisala on a larger scale through other interns’ projects, and gained more in-depth understanding of the company as a whole.

Right attitude, taking responsibility and readiness for changes more important than prior studies and work experiences

Timo: In the big picture, general knowledge learned through my studies has supported me a lot in my work. Yet, what is more important, is that as a university student you are able to take responsibility and look for further information and absorb it independently. This means that you can rely on your own competence, and you don’t have to know everything beforehand. When you are given challenging tasks, you are motived to study more, and you can also tell about your own areas of interest, which is part of Vaisala’s work culture.

Kaisa: In my current project manager’s position, I maintain and develop e-learning environment meant for Vaisala’s own internal use, as well as for representatives and for customer training. Working with different people, understanding the business environment in which we are operating, and coordinating the co-operation as smoothly as possible, are all integral part of my job. In my job it is also very important that you are ready for changes and want to do things in a different way.

Timo: The business oriented mindset is something which has taught me to think about the customer’s needs; when I understand the big picture and the decisions made in the strategic level, I am able to think out-of-the-box and concentrate on the problem based on the situation. It’s about using your common sense, while in the university you have to work in line with strict measurement rules.

Kaisa: I hold a master’s degree in adult education, and in addition I have studied the Finnish language and work psychology. I feel that in particular pedagogical studies and my previous work experience in HR and e-learning have given me competence for planning different training concepts and web-based tools. One of the most important things in my job is, however, the right kind of attitude; the desire to get things done and take ownership of what you are doing. Here in Vaisala, already as a young professional you are given challenging work assignments, if you are only willing to take responsibility.

Learning new while working with daily routines

Timo: My work days consist of performing measurements, analyzing results and working closely with my own team and R&D. Daily work for me is at the same time learning which happens constantly, while research work is continuous experimenting. Besides studying, I have also learned a lot outside my own expertise area by following my colleagues. Here at Vaisala on-the-job-learning is really encouraged, which is supported by the facilities with open-space-offices, and the low hierarchy among the employees. With a curious and proactive attitude you are able to succeed and also develop your competence to the direction you prefer.

Kaisa: My work days are very different, but typically my day includes a variety of meetings relating to the progress of projects, co-operation and communication with partners and experts from the various units, such as product managers. In my work, I have to be able to combine a wide range of information from different sources, and understand the nature of the organization in which we operate, and that what kind of resources there are available. My way is to do things as simply as possible, in order them to be effective. I also always try to think of things in terms of usability and on customer’s point of view. People from various educational backgrounds are able to work in this kind of position, as long as you are eager to learn new things, enjoy independent and challenging work, and stand behind your work!

The application period for Giant Leap 2014 in Finland, UK and US has started. If you are interested, go to www.vaisala.com/giantleap for more details on project contents, requirements and instructions on how to apply, and follow us on Facebook www.facebook.com/VaisalaGiantLeap to get the latest info on the next summer projects and to stay in the loop of the recruitment process!

Measuring the Zambian Climate with Vaisala’s HM40 meter

02.12.2013,

This blog post discusses the African climate that we endured during our 54-participant Aalto in Africa trip to Southern Africa. Our journey started with a one-week stay in the Zambian wilderness at the Kafue National Park. From there we continued to Victoria Falls in Livingstone and furthermore via Johannesburg to our final destination, Cape Town. Vaisala was generous enough to give us a Hand-Held Humidity and Temperature Meter HM40, which was used to measure the climate during our stay at the Chunga Scout Camp at Kafue.

The weather was not the first thing in my mind when we travelled to Southern Africa. Upon our arrival, it turned out to be rather an important factor in our daily lives, though. During our stay in Zambia, the sun was shining hot and bright twelve hours a day – this led us to take various precautions when protecting ourselves from the sun.

As opposed to Finnish seasons, Zambia has only three of them; the rainy, the hot dry and the cool dry seasons. The coldest time of the year is during the cool dry season which usually begins in May and lasts until August. This mainly corresponds to winter and the highest daily temperatures stay in the low end of 20’s (Celsius). Upon arrival of the hot dry season, the temperatures begin to rapidly rise and, between September and October, the temperatures stay in the 30’s. From November to April, the Zambian landscape is colored by rains and thunderstorms which cause the flora to blossom and everything gets green again.

20131031_Aaltogarden_opening An elephant drinking invigorating water from the Kafue river. The dry season got all the animals to wander closer to the river.

20131031_Aaltogarden_opening-4Temperature and humidity measurements with Vaisala HM40 during a typical day at the Scout Camp.

 

Our visit to Zambia was dated at the end of the dry season. The Zambian savannah was extremely dry and at the same time, hot. The dry season is perhaps the best time to spot animals, since all of them have ascended to the Kafue river to drink. We spotted several elephant families near the river followed by impalas, lions, leopards and baboons. The river swarmed with hippos and crocodiles along with rich African bird flocks. Most of the African animals are nocturnal and stay in the shade for the most of the daytime. For example, the hippos ashore at night when they start their nightly dinner. Also leopards and lions prefer to capture their prey at night.

As did the animals feel more comfortable during the off-hours, so did we. The early few hours in the morning (from 6 to 8) felt comfortable, but after that the temperature started rising rapidly and soon reached its highest point which was around 35 degrees during our stay. This felt quite uncomfortable and usually led us to spend the hottest hours in the shade. Sun lotion and protective hats were commonly used under the burning sun. The most noticeable effect the dry air had was some participants’ occasional nose bleeds. The sun set unbelievably quickly followed by the rapidly cooling air.

 

vaisala12Eager Peter measuring the climate in Cape Town.

ranta (2)Emil and Emilia investigating the temperature of the sunset by the Atlantic Ocean in Cape Town.

 

Vaisala gave us a Hand-Held Humidity and Temperature Meter HM40 for our everyday measurement needs. As you can see from the measurements made with HM40, the daily temperature was at its highest around noon, when the sun was at the zenith. As stated above, also the relative humidity of the air was at its lowest at that time. For reference, the recommended relative humidity in households is around 25–55 percent.

 

P.S. We absolutely had to build a sauna in the savannah because – hey, why not? We were really looking forward to this since the day had been full of action including dusty safaris and exhausting workshops. The building process included a bunch of wooden poles and lots of plastic wrap we had bought with us from Finland. The poles acted as frames for the makeshift plastic wrap walls. For the sauna stove (kiuas), we used a turbostove that we had brought with us.

 

 vaisala18There’s no combination like sunny weather and gentle ocean breeze.

OLYMPUS DIGITAL CAMERATwo Zambian scouts measuring the air temperature and humidity with Vaisala’s HM40 device in front of our plastic wrap sauna.

 

Everything seemed promising when we finally got to heat up the sauna; the temperature was rising steadily along with the sunset. Unfortunately, on the first cast of water to the hot rocks, we noticed that the whole building leaked like a sieve. Vaisala’s HM40 was also used to measure the temperature of our beloved hut. The highest measurement was somewhere around 37 degrees Celsius. Luckily our African guests didn’t care about the heat and wanted to bathe with us anyway.

 

 OLYMPUS DIGITAL CAMERAThere were also former Vaisala Giant Leapers participating. (From left) Veera, Peter and Maiju.

 

More info on our trip at aaltoinafrica.com

 

Greetings from former Vaisala Giant Leapers,

Peter, Veera and Maiju

Minne menet, koulutusvienti?

13.11.2013,

Lukukausimaksut ovat taas nousseet julkiseen keskusteluun, kun koulutusvientiÀ selvittÀneet työryhmÀt julkistivat alkukuusta työnsÀ hedelmÀt.

SYL:n ja SAMOKin asettama opiskelijoiden visiotyöryhmÀ katsoi pidemmÀlle tulevaisuuteen ehdottaessaan mm. virtuaalisen koulutusjÀrjestelmÀn luomista kuin opetus- ja kulttuuriministeriön selvitysryhmÀ. OKM:n ryhmÀ esittÀÀ tavoitteekseen kansainvÀlisten opiskelijoiden mÀÀrÀn lisÀÀmisen samalla, kun se esittÀÀ suomalaisen koulutuksen houkuttelevuuden romuttamista lukukausimaksuilla. Aalto-yliopistossa vuosina 2011-2013 kÀynnissÀ olleessa lukukausimaksukokeilussa vain 6 % niistÀ, jotka olisivat joutuneet pulittamaan opinnoistaan tÀydet lukukausimaksut, otti lopulta opiskelupaikkansa vastaan. Kun lukuisat kyselyt (mm. Aallon opiskeijoiden keskuudessa toteutettu) osoittavat, ettÀ maksuttomuus on keskeinen houkutustekijÀ, tuntuu, ettÀ OKM:n asettaman työryhmÀn tavoitteet ovat tÀysin eri maailmasta aikaansaadun keinopaletin kanssa.

Lukukausimaksujen kannattajat haluavat vÀhentÀÀ maksujen huonoja puolia erilaisilla stipendijÀrjestelmillÀ. NÀmÀ jÀrjestelmÀt kuitenkin vain kierrÀttÀvÀt rahaa eri toimijoille, lisÀÀvÀt hallintoa ja kasvattavat yksittÀisten opiskelijoiden epÀvarmuutta tulevaisuudestaan. Ilman stipendejÀ taas lukukausimaksut erottelevat ihmiset varallisuuden perusteella oppimiskyvyn sijaan. KansainvÀlisten opiskelijoiden kouluttaminen maksaa jo nykyisellÀÀn itsensÀ takaisin opiskelijoiden kulutuksen ja töihin jÀÀvÀn yli 50 prosentin maksamien verojen kautta. Maksuttomuudesta hyödymme siis me kaikki!

Suomalaisen koulutuksen erityispiirteestÀ, maksuttomuudesta, tÀytyy pitÀÀ kiinni eikÀ taipua altavastaajaksi kilpailemaan maksullisilla koulutusmarkkinoilla. Tarvitsemme laadukasta ja kaikille maksutonta koulutusta, jotta selviÀmme maatamme tulevaisuudessa kohtaavista haasteista kuten kestÀvyysvajeesta. Eriarvoisuuden kasvattaminen ja uhkapelin pelaaminen Suomen vetovoimaisuudella ovat askelia, jotka uhkaavat romahduttaa kansainvÀlisten opiskelijoiden mÀÀrÀn Suomessa sen nostamisen sijaan. MeidÀn opiskelijoiden tÀytyy puolustaa koulutuksen tasa-arvoisuutta ja sen merkitystÀ kilpailukyvyn tuojana!

Piia Kuosmanen,
AYY:n hallituksen puheenjohtaja

Styrelsemedlem i AUS – ett heltidsjobb?

21.10.2013,

NÀr jag blev styrelsemedlem i AUS pÄ vÄren fick jag rÄdet att bokföra min tidsanvÀndning under en mÄnad. NÀr jag gjort det fick jag lust att fortsÀtta hela Äret. Nu nÀr min styrelsekarriÀr Àr pÄ vÀg mot sitt slut och nya ivriga dyker upp med sina frÄgor Àr det bra att kunna presentera data kring Àmnet.

Jag har delat upp arbetstiden i sju delomrÄden enligt egen bedömning. TrÀffar, sammantrÀden och möten Àr kanske svÄrast att skilja mellan. TrÀffar Àr enstaka sammankomster med fÀrre Àn fem personer, medan sammantrÀden kan vara Äterkommande till exempel varje vecka och innefatta fler personer. Möten Àr officiella sammantrÀden som protokollförs och dÀr besluten fattas. Under representation har jag bokfört planering, arrangemang och efterhandsarbete kring olika evenemang.

Dessutom har jag dagligen noterat nÄgra större Àmnen som tagit upp största delen av arbetstiden. Arbetstimmarna per vecka varierar mellan 38 och 49. Utöver styrelsens gemensamma Àrenden har jag i Är lagt ner mycket tid pÄ stadgeförnyelser, invÄnardemokrati och pÄ att studera olika planer. HÀr bifogar jag ett diagram över min arbetstidsfördelning.

Jag vill inte skrÀmma nÄgon med den stora arbetsbördan. TvÀrtom kan jag i efterhand konstatera att tiden bara flugit ivÀg dÄ jobbet varit sÄ omvÀxlande, utmanande och kul.

HösthÀlsningar,

Jass0

Arbetstid